Aha... Det är någon som tagit över växeltelefonistjobbet! Go Girl
😀
Jag är mer inne på Pers linje fast jag är lite mer modest. Sikta 1-2 år högre. 1966 är en finfin årgång! 😉
Klart du får bli kär i en 40-åring!
Annars släcker du ju hoppet för många av oss 40+-are :-).
Du blir väl inte kär i en ålder, utan i en människa ?!
Men det är ändå svårt att helt bortse från detta med åldern. Traditionen bjuder ju att mannen i ett par oftast är något äldre än kvinnan. Jag vet fall där tjejen är 31 och mannen + 60 och det verkar funka hur bra som helst, ja, de har tom gift sej nu....
se människan
statens registrerings uppgifter är tämligen ointresanta när det kommer till kärlek
Jag var tillsammans med en 40-åring när jag var 23. Tyvärr föll det på att han var lite för "ung" för mig i denna bemärkelse:
Han älskade välarrangerade fester inpå sena småtimmarna VARJE helg (nästan alltid nykter) och hade ett enormt kontaktnät där han
> Sensmoral: Efter man har passerat 25 år så väljer man själv hur gammal man vill vara.
> Därför spelar inte siffror över 25 särskilt stor roll.
Toppen! Då bestämmer jag att jag härmed är 18 år! 😀
Men åååh så bra det där stämmer, att efter 25 bestämmer man själv sin ålder. var också tillsammans men en äldre kille för några år sen, bara 11 år äldre än mej, men det föll också lite för att han var för omogen för sin ålder...trodde nog han var 18 han!
Det är klart du kan bli kär i en 40åring, själv dejtar jag en tjej som är 11 år yngre än mig börjar nog bli lite kär i henne......ler....ler.
Så det är absolut ingen fara att dejta nån som är äldre eller yngre än sig själv bara man gillar varandra så är d
