Ska barndomens äventyr räknas med så är jag nog helt klart en riktig cyklist. Då körde man ju omkull titt som tätt, skrapade upp knän och armbågar och slog ut tänder. Lägger man därtill de (hittills ganska få) turerna på mtb så har jag uppfyllt kriteriern
Vädret gjorde sitt till för att åtskilliga fick känna på asfalten vid Stockholm Triathlon nyligen. Själv la jag omkull på väg uppför Västerbron från Rålis på andra varvet. Eftersom jag är en snigel uppför höll jag väl till höger och råkade komma över den
F ö kan jag av personlig erfarenhet intyga att man inte behöver bli ryttare av att ramla av häst 100 gånger. Har säkert ramlat av 200 ggr, men är en sopig ryttare.
😀
Beror ju en del på att vi red barbacka o lekte en hel del på en ibland lite kolerisk fjordhäst när jag var liten. När hon tröttande på oss åkte vi av.
Får man räkna SPD-vurpor?
Bara om de kräver sjukhusvård.
Precis som Stefan gjorde jag en friktionskontroll av asfalten under Stockholm Triathlon. Sista varvet, full fart under tunnlarna vid slussen och en tvär vänstersväng på regnvåt vägbana. Jag var ouppmärksam och kom för fort, cykeln bara försvann och jag sk
Jaha, det verkar ju som de flesta här ligger sub 20.(t+)
Göran, dvs kompisen, börjar också vackla.
-Nja, sa han sist. Du börjar närma dig.
Jag tolkar det som att jag i princip är godkänd.;)
Räknar inte vurpor man gjorde som barn. Te x den gången jag skull
Har man inget sjukhus nära får man anlita en kompis m pincett som får plocka ut asfaltkorn ur låren tills chocken släpper o det börjar göra RIKTIGT ont.
