Hej! Jag är ingalunda någon ny läsare här men väl premiärskribent som nu är nyfiken på era åsikter!
Jag är 35 år och har hunnit med 3 barn (första och sista med snitt), det senaste tillskottet kom i januari i år. Har runt 5 kg kvar ner till min ideala og
Blåbär... det låter som det är full fart på dig! 😉
Om du inte siktar på att vinna, utan att ha en trevlig dag så är jag säker på att du fixar det.
Jag sprang ju inte nu, eftersom jag hade ont i knät, men jag "powerwalkade" över myren, gick uppför och f
Som sagt, det beror på målsättning. Vill du bara ta dig runt kan man ta sig fram med rask promenad. Så länge du har uthålligheten att hålla på med det 8-9 timmar på raken kommer du i mål i alla fall.
Även om du har ambitionen att springa så får man räkna
En bekant, tillika alpinistexpert, sa till mig nyligen, att det viktigaste att träna på inför fjällmaror, är att kunna springa nerför. Och efter att ha läst era berättelser i tråden för årets upplaga låter det som att det är i nerförslutet som de största
Det finns också en gräns för hur mycket man kan springa uppför, även de som vinner går en hel del där. Nerför blåser de på utav f-n och tjänar mycket tid.
Håller med Anna Panna, håll dig skadefri så kommer det att gå bra. Jag började träna löpning ca 7 veckor innan och tog det sedan lugnt fram till 27km innan det började gå lite (mer) uppför. Med mycket energi kvar till de två sista sträckorna så blir Ottfj
Det sitter mest i skallen. Jag haltade mig fram med mitt löparknä, det var inte vackert och det gick inte fort men i mål kom vi och det var en underbar dag på fjället.
Det är så klart skillnad beroende på vilken ambitionsnivå man har men det går som sagt
Håller med övriga inlägg. Tror säkert att du kan klara fjällmaran fint med dina träningsplaner. Jag är övertygad om att många motionärer kan reda ut det hel och komma i mål. Sen är det en helt annan fråga hur deras upplevelse blir, hur ont dom har och vil
Tusen tack för alla kloka svar! Det känns inspirerande att utomstående tror att det är genomförbart, men samtidigt tror jag att den egna tron på den egna förmågan är en nyckel. Om jag själv inte tror att det går blir mina förutsättningar sannolikt sämre.
Genom empiriska studier har jag kommit fram till att jag blir väldigt mycket mindre nervös ju sämre förberedd jag är för en uppgift. Har man inte satsat något så kostar det inget att misslyckas. Inför fjällmaran var jag därför inte det minsta nervös.
Fas
