Sprang en runda ikväll. Runt nollan och snöfall. Jag tände pannlampan och såg bara snön som föll. Det gick att springa i alla fall.
Efter 4-5 km så tänkte jag testa löpning vid sidan om den upptrampade stigen. Det var ganska jobbigt, men roligt. Som djup
Gjorde likadant också idag, nära på en religös upplevelse!
Bra liknelse...man blir lycklig av sådana pass.
Verkligen lycklig, jag är ny på det här med att kuta men tycker att vintern och snön ökar på njutningen ännu mer.
Grattis Totteman.
Visst är det skönt och nyttigt att pulsa i djup snö. (t+)
Underbart! (H:)
Jag är nog i grunden en snömänniska, fast jag föddes i fel ände av Sverige, har jag kommit på med åren. Finns det något härligare än att springa på snötäkta vidder med ömsom sol, ömsom snöflingor i fejjan?
Tror inte det! 🙂
Eftersom jag bor i norr-norra Sverige är hälften av min löpträning under vinterhalvåret (som här är betydligt mer än ett halvår) snöpulsning.
Vad man snabbt noterar är att det kommer in ett styrketränande element i löpningen som inte finns där på barmark
"Han gillar ... att pulsa kilometerlångt i lös-snö. Svetten flyter i strömmar" - och dess resultat får utförliga skildringar: "Det är inte bara benmusklerna som förbättras. Höfterna och bäckenpartiet, som är all löpnings centralaxel och där största krafte
