Bara undrar lite.. jag springer mest i spåret, som är hyggligt mjukt och skönt. Spånspår varvat med lite mer fasta stigar(stenigt och snårigt ibland). Känns bra när jag springer, å knän och fötter mår bra.
Sen sprang jag ett kort lopp i torsdags, som va
Variera underlaget så vänjer sig kroppen vid... varierat underlag 😉
fast kan leder å sånt verkligen vänja sig vid asfalt? Jag menar.. borde inte det ALLTID slita, att springa på väldigt hårt underlag länge?
Kanske man mest kan träna hur det känns att springa på det, å bli smärttåligare eller? 😉
Jodå, kroppen vänjer sig..
Men tyvärr får man inte hela paketet på en gång så att säga...
Först får man lite kondis, senare - efter typ 6 veckors tränande (med kontinuitet) har man nybildat lite "löparmuskler", men för leder och ligament... däribland knä
Du kanske även behöver ändra lite på ditt löpsteg. På mjukt underlag så kan du sätta i hälen först utan att knäna får så mycket belastning, men på asfalt så blir det inte lika bra. Försök sätta ner foten under kroppen istället för framför.
Paul: tack för svaret! Ska nog försöka se det så, och göra så. 🙂 Föredrar skogen, roligare, men får nog lägga in nått pass på hårdare underlag iaf.
Anders, är i stort sett så jag redan springer. 🙂 Missade tydligen informationen förr om att man skulle sätta ner hälen först, så det har jag nog aldrig riktigt gjort i den bemärkelsen.. (men tänker inte gå över till pose/framfotalöpning rakt av, har en
En bra joggingsko är a och o som man säger, speciellt om man springer på asfalt.
Att springa till och från spåret brukar jag göra, blir någon km på asfalt. Ska jag springa tävlingar så springer jag specifika asfaltpass också. Inget kul att bli stum i benen p.g.a. för lite asfaltlöpning.
Jag har lite svårt för asfalt. Får lätt ont i lederna.
Men halvmaror går oftast på asfalt. Därför kör jag ett kortare pass (5-7 km) i veckan på asfalt. På det passet försöker jag hålla den fart som jag ska springa loppet på för att det ska bli så likt s
