hej
jag är en ny funbeatare och en ny idrottare. Har efter en låååååång tids slappande tagit tag i träningen. Det hela började för ett par veckor sedan med promenader under semestern, med efterföljande joggning och cykling.
jag är egentligen en typisk st
Tja, cykling vet jag inget om men Tjejmilen blir inget problem för dig. Du joggar ju redan ca 6 km och promenerar en mil och mer. Varva jogg med gång under loppet (det gör majoriteten av deltagarna) och du kommer att komma runt med ett leende!
Ingen panik 🙂
Om du tar det lilla lugna och inte rusar iväg som en galen gnu i starten kommer Tjejmilen att gå utmärkt. Det svåra är att disponera sina krafter så att man har lite kvar till spurten. Börja i ett tempo som känns nästan larvigt långsamt o
Ja, du är galen. Visst är det härligt befriande att vara galen?
Kan du definiera galen?
No problemas! Passa på att njuta av loppet. Att springa själv och att springa i stora lopp är helt olika sporter. Du kommer märka vilken draghjälp du får av alla andra. Just därför är det viktigt att vara på sin vakt mot att starta för snabbt. Undviker du
En form av galenskap: Hörde en mara-fantast säga något i stil med "Det är bara halvidioter som springer 21 km"!
sofiatrampet låter trevligt, tycker jag. 🙂
tack lady godvina
tog dina tips och begav mig faktiskt ut idag. Kände att jag måste göra en mil så jag vet vad jag ger mig in på. Tog det lugnt och joggade lite, gick lite , etc.
Det jobbigaste var nog att benen kändes som bly. Varför vet jag inte. Suck.
Grattis! Härligt att höra. Du ska definitivt inte skämmas, du ska vara skitstolt. Skönt att vissa saker går över med åren.
Kuta på!
