En sak som ofta glöms bort är de genetiska förutsättningarna. De flesta som skriver i detta forum är långlöpare, och vet inte hur kortdistansare har det. Om man har en hög andel snabba muskelfibrer är det mycket svårare att bli bra på långa sträckor.
De
Men är det inte de snabba muskelfibrerna som kan skolas om till att bli långsamma? Eller att man åtminstone med uthållighetsträning kan få större andel långsamma fibrer?
Jag var själv väldigt snabb sprinter som barn men håller du mest på med långdistans.
IIb tror jag inte kan skolas om men de kopplas knappast in vid långdistanslöpning. Rätta mig gärna om jag har fel här för jag orkar inte gå ner och hämta min muskelbok. Men vanliga typ II har lite lättare att lära sig det fina långlöpararbetet.
Det blir
Om man inte kommer under 40 min på mnindre än 20 mil i veckan, är man nog en sprintertyp rakt igenom!
Jag tror att jag själv har rätt hög andel typ IIb. I alla fall brukar jag skylla på det då jag inte klarar att komma under 40 minuter (50 år, 4 mil/vecka).
Det är en rätt intressant erfarenhet. Vid långdistanstävlingar kan jag låta som ett astmaanfall på
Lars: Jag är ledsen men jag skulle snarast skylla att du inte kommer under 40 på att du tränar för lite.
Jag skyller på mina skor att jag inte kommer under 40 på milen. Kan inte tänka mig att det skulle kunna bero på något annat.
Har svårt att tro att man kan skylla brist på sub 40 på muskelfibersammansättning. De sätter nog gränser på hög elitnivå, men inte förrän där.
(O har sett exempel på folk med liten andel snabba fibrer som med hård träning kommit ner till runt 11.00 på 1
Mackan, även jag tränar för lite. Jag vet. Förra veckan var fösta över 50km sedan början av oktober 2011. Men ibland kliar det lite med sub 40 och trådar som denna är högst irriterande 🙂 Men om två år kanske, sub 40 som 60+ vore något.
Det tror jag absolut att du skulle fixa Leffe.
