Efter ett väldigt konstigt, men ack så förlösande, pass idag så är jag lite nyfiken på hur det brukar se ut när ni förbättrar er.
Är det några sekunder åt gången på milen, eller är det att tugga bort en halv minut eller liknande på en gång?
Anledningen
Grattis!!
För mig är det lite så, helt plötsligt lossnar det.
Jättenöjd med dagens träningsinsats själv, sprang 1 mil med 1 corepass i mitten och det gick runt!
med stora plågor visseligen.
Man kan mäta förbättringar i tid, men också med tiden.
Det tog 19 år mellan mitt första Lilla Lidingölopp till mitt första ultramarathon. Ser inte slutet ännu...nya mål finns.
Kan det inte vara vintern med all modd som har gett resultat? När snön försvann så visade det sig att mitt komforttempo på långpassen har höjts med nästan 30 sek/km bara sådär.
Nu är mina tider betydligt mer anspråkslösa än dina visserligen, men ändå. :-
Känns som det är mer dagsform som är avgörande och rutin. Att springa bra på en tävling handlar mer om bra farthållning och tävlingsrutin än något annat, plus en bra form.
Eftersom jag inte mäter min träning tillräckligt noga, vet jag inte förräns på en
Självklart blir framstegen mindre när man blir snabbare. Det är just därför jag blev så förvånad. Tidigare har det gått att sänka sig någon minut per år, men redan efter ett halvår har jag mer än dubblat den sänkningen.
Jag har alltid landat på platåer för att sedan göra ordentliga språng i utvecklingen.
Just nu är det iofs avsaknad av hård träning som håller mig tillbaka 🙂
Jag tror att det är tack vare den sega vintern 🙂
Varje pass man kommer ut på nu med shorts och t-shirt går per automatik 10s fortare/km på ren vårglädje.
Det där med shorts och t-shirt är inte aktuellt här uppe ännu 🙂
Då har du säkert bara fel attityd. Från +5 är det shortsläge!
