Jag håller på att plöja mig igenom Lore of running, av Tim Noakes (den mannen kan skriva långa texter!)
Under kapitlet träning talar han om basträning som i princip innebär att man som nybörjare i löpning skall ägna hela första året åt ren mängdträning f
Att inte lägga in hastighetsträning förrän man når 10-12 mil/v låter konstigt tycker jag, men har inga som helst belägg för det. Själv kommer jag aldrig upp i sådana veckomängder men kör hastighetsträning ändå och tycker det funkra bra för mig.
Kommentarer? Jag tillhör skolan som inte kör fartträning förrän jag har en bred bas att stå på. Sen lägger jag gradvis in mer fart. När jag tänker långsiktigt.
Jag gjorde maran ett år på 2.51 utan snabba intervaller och bara på aerob träning.
Låter ungefär som mina planer. Jag har läst en del som Arthur Lydiard har skrivit och känner igen mycket av det där. Kraftigt periodiserad träning med stora mängder aerob träning under större delen av året och sedan en upptrappning av både fart och anaero
Funkar för många, men inte för alla. Jag själv måste ha minst ett fartpass i veckan, annars stagnerar jag snabbt. Men det är många som klarar sig bra på "bara" mängd, men de flesta brukar nog köra lite stegringslopp också inlagt här och där (typ 10x100m/1
Apropå Lydiard och hans löpare, det är inte slöjogg de ägnar sig åt som många verkar antyda. LSD har en plats i schemat, om man har tid. Har man inte det får man göra det man hinner.
"We had to obtain the best possible result in the limited time that we
Jag tycker 10-12 mil är en hög dos. Jag håller mig till ca 4-5 mil/vecka och på det klarar jag maran strax under 3 tim (om jag har en bra dag) samt att springa en del ultramarathonlopp.
Jag är övertygad om att jag skulle springa sämre på högre träningsdo
Vad jag anser om enbart lugn distansträning i ett helt år? Tråkigt!! (#)
Dessutom skulle det inte minska skaderisken för mig, skippar man alla fartpass blir ju benen inte lika trötta och slitna och då skulle jag ju direkt få öka mängden med 50% för att d
Att köra enbart maxpass det första man gör kräver nog sin man/kvinna. Jag är fullständigt övertygad (eftersmo jag faktiskt känner av knäna ibland redan som det är) att jag skulle bli skadad inom ganska kort. Det liksom allt annat har säkert med förutsättn
Själv har jag också lutat åt den träningsfilosofi Markus beskriver.
