Jag tror värmen tog kål på dig.
Det värsta jag varit med om var för två månader sedan, skulle ut på en 7 mila tur med Hofvet fr Farsta, en slinga vi kört många gånger. Orken försvann redan efter två mil. Sackade gruppen och jag skrek att de fick sticka.
Min värsta cykeltur var nog när jag premiärcyklade till jobbet i mars 2009. Det var förvisso 7 minusgrader på morgonen, men soligt, torrt och fint och inte en snöflinga på vägen. Under dagen började det snöa och när jag cyklade hem var det totalt snöoväde
Har varit med om liknande.
Allt kändes bra när jag startade. Knappt halvvägs på rundan så tappade jag gnistan och det kändes riktigt fel. Efter ytterligare 2-3 mil så ringde jag till frun och bad henne komma och hämta mig. Jag kände mig inte dålig men al
Route du Syd i januari i år kvalar in i den här kategorin. -13°C när Nils och jag anlände till Skogås för att köra ca 18 mil på Södertörn tillsammans med Toni et al. Kallt, mycket snö och havererad bakväxel gjorde att det stundtals kändes urjävligt. Belön
Mina värstingar inkluderar allt som oftast för lite käk - och utan pengar - med på rundan. Yrsel och diverse "hamburgar-korv m. bröd - fil & flingor-godis" fantasier. Samt ett fall över styret med, en allt för pinsam orsak för att våga utveckla, trasigt a
Ett linne eller T-shirt i bomull som man fuktar före och under turen?
> Route du Syd i januari i år kvalar in ...
> ...havererad bakväxel gjorde att det stundtals kändes urjävligt.
Ja, jäklar vilken kadens du fick hålla på slutet.
En 18-20 milare med Hampe, Klevebratt och Bruno i januari-81. Hade inte en susning om hur långt det var kvar och hammaren på ingång.
När min sambo cyklade och gjorde "sälen" på oljegrus. Fast det är hans berättelse inte min.
Min värsta cykeltur var igår. Sjukt varmt ute, törs inte gissa hur mycket det var i solgasset, men 35? I den värsta uppförsbacken på sträckan så känner jag hur pulsen bara rusar iväg (way over 190). Det känns som hjärtat är på väg in i arytmi och det är b
