20 minuter på en velodrom känns också ifall det körs på.
Enligt ogle Earth är Södra berget i Sundsvall precis 3 km (från den plats jag bedömer vara bästa startplatsen) med en stigning på 174 meter, dvs 5,8% medelmotlut. Den hävdar sig ganska bra i jämförelsen med många andra svenska backar.
Sen har jag hittat
Jag kan rekomendera Kinnekulle, backen från Hällekis upp till Högkullen är brant och fin, kanske inte så lång men den känns definitivt i benen. (t+)
Hej Gazzah.
Ja så det kan gå. Nej jag menar inte att jag körde den 1988 utan att sträckan som är 88 km, dvs mellan banan.
Den långa har en mer smygande klättring och den korta är aldrig framme. Mendans man har en enligt mig rätt hyfsad klättring på ca 6
Hej Hans.
"Jag kan rekomendera Kinnekulle, backen från Hällekis upp till Högkullen är brant och fin, kanske inte så lång men den känns definitivt i benen."
Själv valde jag att inte köra uppför den nu i somras när jag körde runt vänern. Nej jag körde run
I de trakterna kan man också flänga upp och ner på Mösseberg, Ålleberg och Billingen. Inte så långa backar, men tar man dem flera gånger blir det bra träningseffekt.
Ett tips är vägen upp till Storulvån. Förr var det grusväg men i år har de asfalterat den. Tror det är typ 1 mil, och uppför går det ju i alla fall. Naturupplevelsen får man på köpet! 🙂
Hans!
Mycket riktigt. Jag vill minnas att många trodde att den långa runda skulle vara tuffare än det faktist var. Jag körde 88:an 2003 och vill minnas att den var ganska tuff då.
Christer- min sambo jobbade efter storulvåvägen nu under sensommaren/hösten och var riktigt facinerad över alla landsvägscyklister som kom i parti och miunt, så pass facinerad att han ska släpa med mig upp till sommaren, fjällen bestiger man på mtb är min
Hej Göran. Tänk inte backe tänk rejäl motvind på Uppsalaslätten. Kontinuitet är ordet. Vi hade en svensk cyklist som tränade mellan Malmö o Trelleborg. Han vann en hel del. Fördelen med motvinden: den tar aldrig slut. Vi ses vid Riksgränsen
