Jag funderade på det där halva dagen idag, men jag är inte motiverad att träna. Motivera sig att göra något tycker jag antyder att man gör det, inte för att det är roligt utan för att man måste.
Men jag tycker det är jätteskoj, jag älskar känslan av att
Vilket svar Annica =)
Håller fullständigt med Annica (t+)
Jag tycker till 99,9 procent precis som du, Annica - när jag väl har kommit ut.
Däremot finns det mycket annat i livet som drar, och ibland kanske vädret gör att det tar emot att ge sig ut. Att spränga in 8-9 mil i veckan för en heltidsarbetande trebarns
Jag tycker som Thomas, tror jag. Min motivation är att bli bättre och vinna tävlingar, det är därför jag tränar. Ibland är det en njutning, ibland är det en pärs.
Det är få förunnat att vinna.
Det är inte svårt att träna om man vinner tävlingar men hur gör dom som inte vinner tävlingar.
Jag har sprungit i c:a 35 år och totalt vunnit 3 tävlingar och de var av rätt inofficell karaktär.
Så att vinna tävlingar är inte min morot.
Dessutom tränar jag alltid med folk som är yngre och nästan alltid snabbare än jag. Så det är inte nån glädje
Jag tänker mer på de tunga passen som man inte är så fräsch efter. Efter 4-5 timmar i regn eller snö, med ben som ekstockar så är det inte så kul att veta: Imorgon är det samma visa igen!
För mig så behövs det ingen motivation för att fortsätta leva det liv som jag bestämt mig för att leva. Tråkigt ibland...ja visst. Kan ju inte vara räkmackor å bakelser varje dag....men "det är alltid mörkast före gryningen".....
Jag har aldrig motiverat mig för någonting, allra minst för att springa. För mig är att springa (och många andra fysiska aktiviteter) som sex. Jag skulle inte kunna tänka mig att motivera mig för att sätta på någon. Jag vill röra på mig, jag tycker om att
