Jag tittar ner och försöker tänka positivt. Går det lätt är det inga problem.
Går det tungt däremot försöker jag stänga av helt och bara titta ner.
Pontus: hahaha jo jag ska hålla mig borta från forumskrivande efter 23 på kvällen! Orkar inte göra så mycket åt det, redigerade lite bara så att det inte ser helt galet ut. Generellt tycker jag dock att det enda man ska tänka på uppför är att samla krafte
Alla har nog sin egen perfekta kombination av alla dessa tips.
Jag gör på följande sätt som funkar på mig och även på barnens gudfar som gav mig tipset ( topp-6 i sverige på 70-talet)
Behåll stegfrekvensen men korta ner steget och luta dig lite framåt.
Oj, ja, jag har fått en massa tips som jag ska pröva mig fram till vilken som känns bäst! Alla råd om hållningen ska jag ha i huvudet och tänka på, det känns väldigt aktuellt för mig eftersom jag är hyfsat svankryggad efter så många år med gymnastiktävlan
jag har fått rådet att inte titta ner, utan snarare mot toppen av backen. då får man automatiskt bra hållning, och luftvägarna är mer öppna än om man gräver ner huvudet mellan axlarna och stirrar i backen... vet inte om det stämmer, men jag har iaf följt
jag har också undrat "hur man gör" och här fått en massa svar.
jag vill dock passa på att be om ett förtydligande :
man ska alltså i stor utsträckning springa på tårna men pressa ner hälen lite då och då för att sträcka ut vaden? har jag uppfattat det r
Många bra tips, enda jag saknar är andningen.
Jag har sprungit med flera nybörjar inom löpning och de flesta gör ett och samma fel. När det blir lite brantare och man måste ta i så håller de andan, man bör fokusera mer på andning i uppförsbacken, djupa a
