Dags att lägga in regelbunden 4x4 minuter självbedrägeri på schemat?
Varför är jag inte ett dugg förvånad 🙂
Vad skönt. Då kan man ta i mer fast man inte kan! Använde det idag på trainern när jag kände mig helt slut 🙂
Detta kan ju också förklara hur man kan prestera så mycket bättre på tävling än träning. Då är det ju en annan mental inställning.
Joe Friel m.fl. brukar räkna med ett par procent extra på tävling.
Är det inte skillnad på träning o tävling?
"Orken är som en tandkrämstub. När man tror att det är helt slut, kan man alltid klämma fram en liten gnutta till" (okänd multisportare)
Eller det faktum att 400m häck-löpare med träben faktiskt tar sig i mål, trots att det står häckar ivägen, och kroppe
Fast på 400m är det ju mjölksyran som begränsar, inte psyket.
På långdistans klarar kroppen däremot mer än psyket.
Förvisso, men i mål tar man sig, så då måste ju psyket vara med... fast visst, det är ju lättare när man ser mållinjen där borta, bara liiite till...
Det upptäcker man hela tiden på crossfit-passen. "Nu är jag helt slut/jag dör/hjälp" Fast nog f-n klarar
När jag lumpade fick vi lära oss, angående hur mycket man orkar, att 25 % är vad mamma tror att man orkar, 50 % är vad man själv tror att man orkar, 75 % är vad befälen tror att man orkar och 100 % är, förstås, vad man faktiskt orkar.
Jag gissar helt fritt att vägen runt det artikeln beskriver är att uppleva mindre ansträgning vid given intensitet, inte att tåla högre dito.
Skillnaden kan till exempel vara att lära sig slappna av istället för att uthärda svartnad blick.
