Anders Sandegård har skrivit det bästa inlägget.
Som arrangör av ultras sedan 2002 har jag lärt mig:
1. Löpare tror mig inte.
2. De startar för fort.
Ett tips som fungerade förr var att räkna ut förhoppningsfull
sluttid
eller viss sträcka på viss tid.
Urban har också bra synpunkter.
Jag får skriva ett in lägg bara för att tala om att alla är olika.
Jag startar alltid för fort enligt era resonemang men jag kan inte springa långsammare, får inget "flyt" i löpsteget och det tar mera på mina krafter.
Det här är mitt sätt att lägga upp en
Helt rätt Jan-Erik.
En väldigt gammal metod var att för de, som hade svårt att hålla en tillräckligt låg fart från start, så höll de en angenäm hastighet, men för att orka hela biten lade de in gåpauser.
Denna metod används fortfarande, dock visar det s
Eftersom jag är sån där analytiker och teoretiker som folk älskar att hata så började jag min ultrakarriär (en amatörsatsning i all blygsamhet) för några år sedan med att analysera olika tips från erfarna löpare och statistik från genomförda lopp.
Det v
Mikael: Många tappar inte bara 30% av utgångsfarten. De tar sig inte ens i mål. Vi kan ta de senaste två ultrorna Ursvik ultra och TEC. På båda loppen tog sig bara ungefär 50% i mål av de startande. Varför va det så några som tog sig i mål på TEC? Det va
Urban, jag diskuterade främst jämnfarttaktiken i inlägget ovan men det finns förstås ett otal andra skäl till att inte klara en ultrautmaning. Jag tillhör själv dem som inte klarade hela 100 miles på TEC utan fick nöja mig med en 75-milesplakett.
Under E
Western States ultralegend Gordon Ainsleighs har mottot "Constant energy output", dvs att känslan av energiförbrukning skall hållas konstant. I moderna termer skulle det kanske kunna översättas till att hålla koll på pulsen, och gå på känsla. Den taktiken
