Det är tydligen du och jag mot världen, B Hahn. Jag tycker fortfarande - så där lite oreflekterat - att det borde gå lättare på en lite kortare distans. (Inom rimliga gränser, alltså. 400 meter är ingenting jag har tänkt ge mig på.) Men det måste ju vara
Jag tycker och har tyckt att 5 km är alldeles för långt.
Det räcker att kolla när man åker bil.
Åker man sedan från start i buss ut till en startplats på ett marathonlopp raka vägen - typ Säffle en gång - då skakar man på huvudet. Jag kommer ej att klara
Jag håller med om att halvmaran är den bästa distansen för den som inte vill köra för mycket mjölksyra eller lida för mycket i uthållighet.
Att springa 5 km snabbt gäller det att träna mycket mera över mjölksyratröskeln vilket de flesta anser vara obekv
Äh, allt är lika jobbigt fast på längre sträckor tycker man att det är mer legitimt att "lata" sig.
Ska man springa riktigt fort på en halvmara så måste man ju springa med mjölksyra då också...
Nja, nu håller jag inte riktigt med dig Christer. Skillnaden är att på 5K, men även på 10k så går man på max i stort sett hela loppet. På halvan ligger man högt men första halvan är mer överkomlig. Helan, marathon, skulle varit bäst enligt min ringa menin
Är det bara jag som tycker att 5000m och neråt är de roligaste distanserna?
Jag tycker nästan att halvmaradistansen är den vidrigaste. Ligger så nära tröskeln att minsta lilla av för hög fart blir så väldigt jobbigt.
I övrigt tycker jag alla distanser är lika jobbiga om man ska maxa loppet och maxa träningen för den distansen. M
Lars, jag gillar mest 5K och 10k. Men likväl tycker jag att de är jobbigare än halvmarathon.
Edit: Om jag vore lika vältränad som Mackan kanske jag skulle hålla med om halvan. Men nu är jag inte det.
Med betoning på "och neråt"...
Leif, du säger att du går på max på 10km men du går väl på max på maran också?
Jag menar, det är ju olika max, anpassat till resp hastighet?
Du har väl inte 100metersfart på milen?
(vill som brasklapp säga att jag också slappar på längre sträckor, mitt
