Mikael B: Varifrån har du fått att jogging betyder att man sätter i hälen först?
Det kanske finns flera teorier. Men en är den att joggingboomen kom igång under 70-talet när de dämpade skorna utvecklades just för att underlätta för "gemene man" att jogga. Dvs man skapade skor för att kunna överföra gångens mönster till en högre fart,
Jo, löparskorna utvecklades i enlighet med det rullande steget med hälisättning först som ansågs vara rätt på den tiden, men jogging betyder fortfarande bara att man är ute och springer. Finns ju t ex löpare inom maratoneliten som landar på hälen först, m
Det beror ju just på HUR man definierar jogging och löpning. Fart, steg, inställning, motion/elit...
Vi verkar ju inte vara överens precis. 😉
Det är enkelt, det finns ingen allmän överenskommelse om vad skillnaden är mellan att springa och att jogga.
Möjligtvis skulle man kunna säga att "jogging" är ett engelskt ord medan "löpning" är ett svenskt. Men kanske "jogging" är väl så vanligt att det
Som jag förklarade tidigare i den här tråden så är "jogging" och "att jogga" engelska låneord etablerade i svenska språket sedan slutet av 60-talet. Finns sedan dess i Svenska Akademiens ordlista. Läs mitt inlägg (det långa) på första sidan i den här tråd
@christer: Jag skrev faktiskt "svävmoment, man har dessutom aldrig mer än en fot i marken" dvs man kan ha mindre men inte två. 🙂
Ja, har du inte editerat inlägget så läste jag visst fel!
Jag har alltid tänkt att om man behöver bromsa eller "rulla" för att stanna, så är det löpning; stannar man så snart som man slutar att anstränga sig, så är det joggning. Det ligger väl ganska nära "driv i steget"-definitionen iofs.
Annars tycker jag att
