Jag älskar att springa med min hund och hon älskar det också, men inte alltid åt samma håll. självklart är hon kopplad.
Min fråga är vad folk allmänt tycker om att möta en hund i spåret?
Så länge de inte hoppar på eller följer efter andra tränande så är det inget problem för min del.
jag är absolut livrädd för hundar, oavsett hur mycket husse/matte försäkrar att de är världens snällaste.
så långe de är kopplade och inte försöker springa fram till mig går det dock bra
Håller med - inga problem så länge den är kopplad!!
Kopplad i femmeters löplina!
s.k. självmordskoppel!
Jag springer själv med hund, kopplad på väg/motionsspår och lös i skogen, kopplar den alltid vid möte oavsett vem eller vad vi möter.
Det värsta jag vet är folk som har sina hundar lösa utan att ha kontroll på dem.
Det stora problemet är stollarna som har hunden på ena sidan cykelvägen och löplina in på gångbanan där stollarna går och löser världsproblemen i deras egen värld.
Kan de inte få kräket att gå fot utan koppel så kan de stanna hemma.
Använder själv en baggen bälte, som man fäster runt midjan och är försedd med expander. Den flexar inte mycket men gör resan bekvämare både för jycke och löpare, när jycken får för sig att göra "lappgubbens tvärstopp" :-). Dom har även ett flexande koppel
Jag tycker om hundar. Men jag tycker de skall vara kopplade där människor springer. Ändå måste jag erkänna att jag alltid blir lika förtjust och charmad när en glad okopplad jycke springer tillsammans med mig en bit. Fast det hör inte till saken.
Har blivit jagad av 2 st grand danuiva (eller hur det stavas).
Det va lite läskigt, de är ju stora som kalvar, matten gick å flumma med mp3 spelaren i öronen å hundarna lösa.
