Jag vet och har hört att man springer fortare under tävling av olika anledningar men nu börjar det komma ett läge när det känns mysko.
Jag sprang Järnaloppet, 5 Km i början av September på 27 min blankt. Jag vet att det inte är nån höjdartid men det är v
Sprang du alltså lika fort på träning som på tävling? Det är anmärkningsvärt.
Länge sedan jag prövade att maxa på träning, men det finns inte på världskartan att jag skulle springa lika fort på träning som på tävling. Det är skillnad med människor runtomkring en och hur man laddar osv. Skulle tro att jag är ungefär 1 min långsammar
Formen/dagsformen var kanske bättre när du sprang loppet än nu en månad senare? Eller så kanske du disponerade loppet bättre, t.ex. öppnade för hårt nu på de två träningsloppen och tappade fart mot slutet?
Mycket svårare att plåga mig själv lika mycket på träning, också lätt att "känna efter" lite mer då...
Jag presterar mycket sämre på tävling än på träning så jag är nog lite konstig kanske.
Tycker tvärt om det är jobbigt med alla människor på tävling (för prestationen alltså, annars är det kul) så jag safar. Har svårt för att ta ut mig så kapitalt bland e
Skiljer det inte en hel del på hur uppvärmd man är ?
Före en tävling så värmer jag upp en hel del.
Det gör jag inte vid träning.
Man luras på tävling.
När jag sprang min första halvmara i september tänkte jag att "det här går lusigt sakta, men det är bra för då orkar jag hela"
Hade planerat hålla 5:30-tempo sisådär men ta det ännu lugnare om det behövdes.
Gissa om jag blev snopen n
Vet inte riktigt vad du är ute efter...men i lopp ibland så kommer man inte iväg direkt i starten utan hindras av några som brukar kalla sig "medtävlare"...ehe.. Å så kan det oxså vara i trånga passager eller bara att man hamnar bakom några underbara männ
-AT-, ja det där låter ungefär som det som hänt mig. Det måste ha gått fortare i Järnaloppet än vad jag upplevde att det gjorde. Jag bara finner det så orimligt men jag får väl böja mig inför fakta.
