P. Dahl
Inte att förglömma, minst 1000mil/år också.
Velocipedryttare, dã ã ja dã.
Vänligen
P.
Om man kraschar av egen kraft har man hittat gränsen. På MTB blir det ganska ofta, men det hör till tycker jag. På landsväg ett par ggr per år, ofta i en tajt situation på tävling eller liknande. Kan inte se att det ska beteckna om man är cyklist eller ej
Räknas 100% kraschgaranti på VR (2/2) samt ett nyckelben som ser ut att ha suttit på Quasimodo?
Har man aldrig kraschat har man kanske aldrig testat sina gränser?
Per, det kan man mycket väl ha gjort. Men däremot inte gått över den.
Vänligen
P.
Att hitta sina gränser skulle jag hellre applicera på tex. offpist skidåkning, mer okej att volta i lössnön än smaka asfalt bara för att se hur bra grepp ens nya däck har i den blöta cirkulationsplatsen, eller vad är det annars för gränser? Man vurpar väl
Man vurpar för att man inte har tränat på den situation som uppstått oavsett om det är lvg eller mtb.
Rekommenderar den fantastiska filmen "Moon Rider" om Rasmus Quaade. Älskar inställningen "man kör tills man dör". Måste man satsa 100 % räcker det inte med 99 %; vid 101 % har man i alla fall haft chansen.
Som i golf vid avgörande putten: hellre slå något
Det där förstår jag inte. Satsa 101%.
Antingen satsar man 100% eller minder. Mer finns inte. 100% är max och inget annat.
Vänligen
P.
Nä P., förstår att just du inte förstår.
Ta ett tomt glas. Ett tomt innehåll 0 %. Fyll på 99 %. Du får det aldrig full.
Häller du däremot på 101 % så blir det fullt.
Så, tänk positivt, halvfullt, inte halvtomt.
"Nä P., förstår att just du inte förstår."
Och vad försöker du uppnå med detta då Anders?
De flesta vet att man inte kan satsa 110% eller 101% för den delen. Och det är väl inte så svårt att förstå att 100% är det maximala man kan uppnå, eller?
Vänli
