Härligt är det väl när dom dyker upp, men jag blir så irriterad på mig själv när jag liksom dunsar ner i backen för varje utförssteg och riktigt känner hur jag tappar fart. Vad ska man tänka på i nedförsbackar eg? Att inte öka steglängden?blir ju lätt låå
Steglängden ökas, sätt inte i fötterna för långt fram, slappna av och låt tyngdlagen göra jobbet. Om du har starka späntsiga vader, sätt bara i framdelen av foten. Specialträna nedförslöpning ibland, spring nedför samma backe ett antal gånger.
Det är sällan nedförsbackarna på normala löpslingor är så branta att benen inte hinner med så släpp på, bromsa inte.
Jag kör oftast sprint nedför för att få upp hastigheten på benen så att de hinner med och så slipper jag de bromsande stegen och tyngre be
Luta dej så långt fram att du tror du ska tippa över och låt benen gå, korta snabba steg. Gör som med en bil, växla ner från fyran till trean.
"Steglängden ökas, sätt inte i fötterna för långt fram"
..detta talar emot sig självt i mina öron? och menar du att jag alltså borde springa på tå nedför?
ja, kanske borde man passa på att rusha lite i nedförsbackarna..jag har alltid sett det som en lite
Vila ska du göra när det är uppför 🙂
Jag har alltid haft en usel teknik nedför. Sprungit och bromsat mig nerför med efterföljande utmattning i framlåren.
Numera går jag i de brantare nerförsbackarna. Det kommer jag att fortsätta med tills jag anammat en bättre nedförsteknik.
Många säger at
..okok detta med att vara lite framåtlutad återkommer ju i flera resonemang- det ska jag prova då!
Det är ju när foten är under och bakom kroppen man skjuter på och ökar / håller uppe farten. Kroppen bör vara upprätt. Sätts hälen i bromsas hastigheten och hela kroppen utsätts för stora påfrestningar.
När ni pratar om att luta sig framåt i nerförslöpning handlar det väl om att trycka fram höfterna också, samtidigt som man "lutar sig framåt"? Eller har jag fel?
