Jag är en antingen-eller-människa.
Jag skulle aldrig avbryta ett pass om jag inte blev sjuk eller bröt benet eller så. Eftersom jag är så lat och hållningslös så vågar jag inte ens tänka tanken att jag skulle kunna avbryta ett träningspass. För var skul
Dublett
Krister: Det kunde varit jag som skrev ditt inlägg - jag gör precis som du. Börjar passet med att känna in kroppen (brukar ta uppvärmningen till det) och därefter beslutar jag om planerna för dagen håller. Känns det bra då släpper jag också fokus på kropp
Fia-Lotta: Läste precis (i går kväll) i skidtidningen Glid att vårt beteende tydligen är rätt så vanligt bland skid och löpeliten. Jag gör tydligen något rätt ändå. 😀
Tydligen är det två vanliga strategier för att hantera trötthet. Varianten där man låt
Jippi!!!! (hv) 😉
Camilla ,för mig kommer hjärnspöket fram och säger till att jag inte orka, men ändå drar jag till gymmet fast att jag egentligen inte orka ,men men sen när jag ändå har tvingat mig dit så känns det bra efter träningen .
Verkligt intressant diskussion. Med tanke på citatet "Inte fortare eller längre än att du kan tänka dig att göra om det imorgon igen" kom jag och tänka på en sak. Jag har nu inte varit ute och joggat ett enda dugg sedan i somras någon gång, då jag endast
Sofia: prova! Annars får du aldrig veta 🙂
Sofia jag är för lat för att springa, men tycker att det är roligt att träna olika träningar på gym
Sofia: Tänk om du hittar fler rundor som är lika smidiga, kanske en ny väg som måste utforskas... 😉
Håller med Fredrika, testa - annars får du aldrig veta 🙂
