Ja, jag tror som dig Susse. I början kommer man att få ont, helt enkelt för att man är ovan. Men det är klart, går det aldrig över så kommer man väl förr eller senare till ett läge när man behöver börja fundera över sittställning o dyl och får börja exper
Min mage drar ner kroppen, Bruse. Jag har svårt att förstå hur man ska få plats med allting när man ligger i bocken och samtidigt ska trampa!
*ler*
Jag ligger alltid tungt på händerna vid början av säsongen eller efter längre uppehåll, men efter max 3–4 pass så är det lugnt igen. Det samma gäller ont i ryggen och nacke och så vidare. Det är fascinerande hur snabbt kroppen vänjer sig.
Ja, jag hoppas man vänjer sig fort. Jag cyklade 90 minuter idag för att se vad kroppen säger om racer. Kroppen sade aj, oj, åh, medan huvudet sade - JAAA!!! Alltså var det värt det! 😀
Är det bara jag som tycker det är svårt att se framåt?
Du måste träna nacken också.
Det är svårare att se bakåt och inte vingla.
Den här tråden gör en nästan glad över min wiplashskad, att cykla min liggcykel är ett av få tillfällen jag inte lider värk och domningar i nacke och händer. Tänk så olika det kan vara att cykla.
Nu har jag inte vant in mig på racern än men om man efter en timmes körning börjar räta upp sin körställning, är det styret som sitter för långt bort eller är man själv för klen i bålen?
BILD:http://www.funbeat.se/photo.aspx?FileName=02b74d27ead740bb913
I början kan man vinkla upp styret något, lossa de fyra skruvarna något o vrid. Det tar sin lilla tid att hamna rätt. Min första VR hade jag för lite tid i sadeln, styret för "lågt" vinklat och för svag i "coren".
Vinkla upp några mm, träna core och ha tå
Då kör du för lite kantvind.
