Om någon vid upprepade tillfällen tar i mig mot min vilja skulle jag, troligen, både fysiskt och verbalt avvisa personen.
Inte slå eller misshandla men fysiskt avvärja händer och armar. Och högt och tydligt markera att du vill att personen försvinner.
Å
Jerker, alternativet är som Rolle säger här ovan, att kraftfullt markera att det inte är ok att bete sig som han gör. Om han fysiskt tar på dig har du rätt att fysiskt avvisa honom, eller så kan man helt enkelt gå därifrån. Att försöka argumentera mot en
Ja jisses. Om någon olovandes tar i mig reagerar jag instinktivt och inte kontrollerat. Hans händer hade flugit all världens väg och jag hade rutit åt honom att hålla sina &(&#"@¤&£ tassar borta från mig.
Konstruktivt? Knappast, men allt i mig värjer sig
Ett problem med någon som beter sig så psyko/påverkad-påträngande är att han kan vara oberäknelig. Han kan ha kort stubin och uppleva ett för bryskt avvisande som en provokation som kan leda till attack. Men något måste man ju göra för att få vara i fred.
Jag hade nog gått in i cafeet/gymet beklagat mig för personalen om personens beteende och frågat om jag fick göra min stretching där. Och så hade jag varit väldigt social mot personalen och undrat om det inte är negativt för dem att ha ett sådant psycho p
Fast jag hade inget intresse av att gå längre bort för att stretcha, jag skulle ändå fortsätta springa strax därefter. Att högt och tydligt säga till han var precis det jag gjorde, att han sen står en halv meter bort och fortsätter försöka prata med mig n
Om det hade varit Victoria Silvstedt som klämde på dina biceps så hade du?
Lägg därtill till det faktum att den påverkade individen faktiskt kanske går och bara väntar på en anledning, att någon ska ryta ifrån och vara aggressiv, för att få en anledning.
Man ska inte underskatta vilka konstiga idéer påverkade individer kan få
Jag tycker att du hanterade situationen på ett utmärkt sätt! Som Annica skriver så väntade personen kanske bara på ett tillfälle att få bråka. Det är bra att du höll dig (åtminstone till ytan) lugn tycker jag. 🙂
Usch! Väldigt obehagligt. Problemet är ju att man inte vet. Det kan vara en helt ofarlig , sällskaplig och ensam person med noll känsla för gränser, och ett "en aning" osunt intresse för fighting - eller kanske din kropp? - och som kan reagera väldigt su
