Jag håller helt med Maria här. Flertalet jag känner är både tränings- och tävlingsmätta nu. Ta hand om vänner som du inte haft tid att träffa, gå på bio, läs nån bok, träna nåt annat eller vila. Inget ger ju mer cykelsug än när man måste vila pga sjukdom
Beror väl på varför man cyklar. Elitsatsar man så har man kanske inte så stort val om man vill hänga med nästa säsong.
Är man ute mest för motionens skulle och att man ska hålla sig i form så är förslaget att parkera cykeln och gör nått annat ett tag. Sp
Faaan va grymt det är med forumet ibland. härligt att få veta att flera tar break nu också att fler är lite träningströtta just nu.
Fredrik - det finns ju en skala också mellan "träna för att må bra och se natur" och "satsa på elit".
Regel 1: Ha kul.
Regel 2: Bestäm dig för vad som är kul för dig.
Regel 3: Tvinga dig inte att ha kul jämt, särskilt när nu misstänker att det inte är så kul som du vill.
Regel 4: Le.
BILD:www.kateandneil.com/wp-content/uploads/2009/09/Areyouhappy.jpg
Magnus: Nu börjar ju cross-säsongen! Det är inte fy skam det heller, ända tills man tröttnar på att spendera lika mycket tid på cykeltvätt som på träning. Då brukar det vara november så då tar jag en paus på några veckor och bygger på vinterspäcket ordent
Mihaly Csikszentmihaly har skrivit några böcker om FLOW, om nån har lust att läsa dem. Mannen ifråga är psykolog, professor i Chica, som till skillnad från de flesta andra psykologer gav fan i vad som gör människor olyckliga och tog reda på vad som gör m
Klart det är en skala, men om man inte cyklar för att träna upp sig till regelrätta tävlingar så förstår jag inte vitsen med att tvinga sig ut när det känns bläh. Bättre att göra nått annat ett tag då i så fall. Motion ska vara kul och lustfyllt, i genoms
Inte för att detta egentligen riktigt funkat för mig - men ibland är det som att man låser sig själv utifrån vad man redan från början känner till och i stunden omöjligen kan komma på nåt man omöjligen just nu kan förstå...
Höll förut på med allehanda pe
Intressant diskussion. Jag har själv tappat motivationen på sistone. Under ca 2 års tid så har jag gått från den ena skadan till den andra, vilket ständigt hindrat mig från att träna det jag vill. Istället har det blivit mycket tid i gymet, i löparspåret
