Det var min man som frågade mig varför jag ska springa ett lopp som jag vet att jag blir sist i..och han har visserligen rätt i att jag kommer att bli sist. Loppet är ett 2mils terränglopp om 1.5 veckor och jag har aldrig sprungit längre än 18km, och det
Ett tänkvärt citat: "Apart from first, second and third; last is the only place up for grabs".
Nån måste ju komma sist. Och det är ju inte som att du sprungit som mest 2 km. Varför skulle man inte kunna springa det bara för att man tror att man ska komma sist? Måste man tro att man ska komma bland de första för att "få lov" att starta?
Jag tycker du gör helt rätt!
Strunta i vad andra tycker!
Lycka till med din satsning mot halvmaran!
Spring enbart för din egen skull!
sist är väl bättre än att avbryta? 🙂
kör bara!
Ja kör på! 🙂
Tänk vilken triumf & vinst det blir av att bara genomföra loppet! Eloge till "bara" det!
Här kan du hitta inspiration och argument för att delta, oavsett förväntad placering.
http://www.funbeat.se/discussion/show.aspx?ThreadID=676105
Lycka till på loppet och ha kul!
Tyckte att frågeställningen från din man är väldigt besynnerlig... Om någon sport så är väl löpning en av dem där man mest tävlar mot sig själv i alla fall?
Kan du be din man förklara hur man ordnar ett lopp där ingen kommer sist? (H)
