Samma mål Alex? Krama Anna Book, ha,ha skämt åsido kan vi inte skapa en idébank. Många förslag skulle säker komma in som Ni i projektgruppen kan jobba med.
Här kommer några förslag att starta med:
1/ Samling och gemensam cykling sista milen till varje eta
Det pratas mycket om samhörighet och gemenskap och att ingen ska lämnas efter. Hur tycker ni att det fungerade under första etappen?
Jag har precis startat en diskussion under rubriken Ride of Hope 2009, Ris och Ros.
Kanon om vi där kan samla alla intryck och erfarenheter från årets RoH
Hej Linus!
Läser man mellan raderna så har du kanske svaret själv. För min del så hjälpte jag någon över åsen. Men det var kanske någon mer som hade det tufft. Men som sagt tala ut... inget är så bra utan att det kan bli bättre. Jag tror ingen känner sig
Jag tycker Tommy hade 3 riktigt bra förslag ovan 🙂
Vad gäller etapp 1 så har jag ju gett lite statistik i ett annat sammanhang. Resultatet var att Skåne-delen av RoH var den klart mest kuperade delen på hela resan. När vi kom till första backen efter K
Körde ni över Stenestad?
Det finns en väg utmed åsen som är platt.
Korrekt David. Man bör överväga att köra samma väg runt åsen som i Björnekullatrampen. Det blir lite längre och inte lika naturskön väg, men betydligt lättare.
Den är bra att köra intervaller i.
om inte snabb gruppen räcker till så kan man ta en kvälls runda .
>Körde ni över Stenestad?
>Det finns en väg utmed åsen som är platt.
Det är ju backarna som är roligast, känns väl onödigt att köra runt dom när dom ändå är så få? 🙂
Många betonar att RoH handlar om gemenskap och att göra något för en god sak. Jag håll
