The more the merrier

Jag är en utpräglad ensamlöpare. Men inte för att jag ogillar sällskap under träningen, tvärtom. Det har bara blivit så att mitt enda sätt att få in träningen i vardagen har varit att alltid vara redo, men aldrig sitta fast i planeringen. Ut när det blir en lucka,...

Täppt men anmäld

Nu är det officiellt. Jag är förkyld. Skit, men det går kanske över. För att fokusera på roligare saker så anmälde jag mig till Lidingö i går. Via diskussionstråden här på Funbeat fick jag klart för mig att jag troligtvis kommer att hamna i 1A och i ren inspiration...

Förkyld, inte förkyld, förkyld, inte…

Så var den här igen, den där spännande föraningen av en riktig praktförkylning. Lite småont i kroppen, skrovligt i halsen och halvsnorigt. Jag har tappat räkningen på antalet gånger det har knackat på dörren senaste kvartalet, men inte en enda gång har förkylningen...

Intervall eller inte

Förra vintern testade jag det för mig nya greppet att periodisera träningen – det var till viss del en försiktighetsåtgärd efter sommarens skada men också ett test för att se om man kunde få lika goda resultat även utan intervaller. Under vintern (som ju varade...

Mer siffernörderier

Efter en stund med näsan i den gamla hederliga träningsdagboken har jag kunnat summera hösten i jämförelse med de två föregående åren. Perioden oktober-december ser då ut så här: 2011: 851 km, veckosnitt 65,5 2010: 562 km, veckosnitt 40,1* 2009: 555 km, veckosnitt...

Bokslut 2011 och strategisk plan 2012

Så här års springer alla kolleger med Viktiga Titlar omkring här på jobbet och pular med summeringar av fjolåret och viftar med planer för det kommande. Jag tänkte göra detsamma, men då ägna mig åt betydligt viktigare saker än vård, skola, omsorg, ekonomi och annat...

Förkylt eller inte förkylt?

Man ska ju vara tacksam för att man inte blir däckad, men samtidigt har höstens förkylningsattacker varit förvirrande. Först några dagars diskret overtyr, sedan ett snabbt crescendo följt av – tystnad. I går kände jag mig stundtals under isen och skippade...

Mot alla vindar

Lucialoppet bjöd på ordentligt med frisk luft detta år – vinden från söder tryckte på i cirka kulingstyrka, så mina planer på att spöa mitt två år gamla Lucia-pers på 39:40 var bara att stoppa ner i ett litet skrin och spara till ett kommande år. Inte nog med...

Olika sorts rekord

Det blir nog aldrig några världsrekord för mig. Världsrekordfarten på marathon, 2.55/km, vore en alldeles tillräckligt stor utmaning att hålla på en endaste kilometer. Jag har inte sprungit den distansen under tävlingsliknande förhållanden sedan mellanstadiet, men jag...

Anmäld igen

Det är kanske fantasilöst, men Stockholm marathon blir vårens stora mål igen. Anmälan gjordes förra veckan och nu finns det mål och mening igen – även om målet just nu känns ganska avlägset. Ska jag lyckas ta mig ner under 2:50, och gärna 2:48, finns det inte så...