För långpass är det bra att ligga på anaerob puls. För backträning och intervaller ska man ligga såpass högt i puls att man precis grejar den sista fartökningen/backen. Då ska man i princip vara helt färdig.
"Det är den puls där kurvan landar på en platå och som det är mycket ansträngande att gå över."
Det där tycker jag är svårt. Jag har varit och testat både maxpuls och tröskel men bortsett från det så upplever jag ingen "platå". Det är snarare ett pulsint
Nu känns det som om det är lite sammanblandning på gång.
Aerob fart är att föredra på långpass, dvs syret hinner ut till muskler utan att mjölksyra bildas.
Anaerob träning, gör att mjölksyra bildas, dvs det går inte att hålla det någon längre tid om man
Mjölksyra bildas vid mycket låg ansträngning men den klarar kroppen av att hantera. Det intressanta är när den ackumuleras.
Som flera andra sagt: med 190 i maxpuls (eller högre) är det inte alls konstigt om du ligger mellan 160-170 i puls på ett kuperat terrängpass där du trampar på lite. Det gör jag alltid och jag har ca 190 i maxpuls.
Precis som Per Å är inne på handlar det en hel del om vad kroppen är van att göra.
Jag känner igen att pulsen låg högt i början. Jag har tränat löpning i fyra år nu och har gått från 52min/10km till 37min under den tiden. Då jag började låg jag i de pul
Sådär var det ju i början för mig också. Snittpuls runt 165 på ett "vanligt" distanspass (har 193 i maxpuls). Nu, några år senare, kan pulsen vara 135 i snitt istället...med regelbunden träning sjunker pulsen, och du får kämpa hårdare för att komma upp i
Det känns onödigt att uppfinna hjulet en gång till. Därför; läs detta angånde aerob/anaerob energiförsörjning. Det är ganska basic och dessutom relaterat till löpning. Efter den genomläsningen torde det stå ganska klart att "anaerob puls" inte existerar.
Rubba inte cirklarna nu!
Jag antar att han med anaerob puls menade puls över tröskel puls?
