Den övre tabellen för det riktiga 12 minuters testet var då ett trubbigt instrument i mitt tycke. Jag får då i alla fall inte ut nåt av bedömningarna för min ålder utifrån följande förutsättningar:
58 år.
Tränar 1 eller max 2 ggr i veckan, rätt ofta blir
Läste nånstans att Wikipedias tabell är inte att lita på. Aktiv träning hade en tabell i senaste nummret (tror jag det var), och den ser lite annorlunda ut.
Denna kanske är bättre: http://malmkvist.blogg.se/2009/march/coopers-test.html
Ja, lite bättre var den, i alla fall vid gränsvärdet för "mycket bra", där blev jag sämre och nedvärderad till "bra".
Men jag klarar å andra sidan 100 m till, vilket renderar bedömningen "utmärkt".
Näe, den var inte mycket bättre den tabellen...
Huruvida värdet är bra eller inte beror ju som ni konstaterat vad man jämför med. Vad jag funderar på är snarare vad jag ska göra med mitt testvärde, men jag antar att jag får fortsätta att göra testet lite då och då och se om resultatet ändras.
Och i de
Största nyttan kanske är att man kan använda snittfarten på sitt test som den hastighet man lämpligen ska hålla när man tränar syreupptagningsförmåga (enligt dem som har Daniels som husgud).
Coopers bör kunna vara ett användbart verktyg för att hålla koll på utveckling av vVo2max - enligt Daniels definition är det väl den fart man orkar hålla i elva minuter.
Jag skulle kunna tänka mig att använda testet som en utvärdering av fartträning, dvs
Låter rimligt, för så fantastisk kondition som tabellerna antyder har jag inte.
Anders: Lär mig gärna nåt om hur man skriver, och om vad saker heter.
Kan nån begåvad människa tala om för mig vad skillnaden mellan att "springa 12 minuter och mäta ut sträckan till 3000 meter" och "att springa 3000 meter och komma fram till att klockan står på 12 minuter" är...
Att trassla in sig i ett 3 km långt måttband resp att kolla att stora visaren står lite efter 2? 🙂
