Ni vet mycket mer än vad vi visste förr.
Så, varför inte använda kunskaperna?
Detta att skylla ifrån sig på livstendenser gjorde vi ej förr.
Det fanns feta kontorister som tog sig ut och började springa. Utan att drabbas av skador i den omfattning som sk
Mycket information är både ett problem och en extrem tillgång. Problemet är att få ut den vettiga och nyttiga delen av den ändlösa kunskapen.
Det har du fullständigt rätt i Oskar.
Så kanske ta det lugnt med råd liksom hur att bygga upp sin löpförmåga.
Ett gammalt tips var att ta ej ut dig mer än att du kan göra om samma pass dagen efter.
Plus att även om så var fallet så är vilodagar bra.
Är det verkligen så att vi skadar oss så mycket mer nuförtiden? Nu läser vi ju så mycket om hur andra löpare har det på forumen etc. Utan cyberrymden har man ju inte den blekaste om hur andra löpare som man inte tränar med eller känner har det.
Dessutom
Jag var ju hyfsat bra även på lite längre sträckor så jag tränade med löpare strax under Sverige-eliten. OBS! Att då räknades inte 2:25 - 2:30 på marathon till elit. I gänget fanns 4 med sub. 2:30.
Skadorna i gänget som var ca. 25 personer var väldigt få
Det var bättre förr...
😉
Den snabbaste maratonlöparen av dom alla, Kjell-Erik Ståhl, sprang i alla fall intervaller. Så gjorde vi även i den klubb jag sprang för hela åttiotalet. 🙂
Tack för att du uppskattar min första bok, Niklas.
Ja och nej.
Jag läser gärna nya rön och de har rätt. Tyvärr är det väl svårt att idag komma på något allmängiltigt vad gäller hur att nå sin personliga topp.
Det nya stämmer kanonbra för en minimalistisk del av befolkningen.
Gammal beprövad kunskap gäll
Kjell-Erik Ståhl satte ännu gällande svenskt rekord 1983.
Ett år sprang han 11 marathonlopp sub. 2:20
Han representerade Sverige i hinder 3000 meter.
Började som orienterare så han var van att kroppen vred och vände sig.
Plus att han då var snabb.
Så i
Använde pulsen? Det var väl mest för att konstatera om vi levde eller inte.
