Det finns mycket diskussioner kring MAF träning på jogg.se och även någon tråd här.
Bla Siv Eriksson har kört ett tag nu med imponerande resultat. Jag har också kört
lågpulsträning sedan i somras och visst blir det bättre även på en gammal gubbe, även om
Ungefär, men tror det är bra att ibland öka farten kortare sträckor för att hitta känslan.
Det allra viktigaste är kontinutet i löpningen. Viktigare att man springer än hur.
Jag skriver under på allt Richard säger i den här tråden. Skaffa en bra bas, sen kan man boosta med intervaller. Bara genom att hålla sig till kontinuitet och bra basträning så kommer man ned på relativt bra fart. Naturlig variation får man kanonbra genom
Jag tror jag kan sammanfatta.
1. kvantitet
2. kvalitet
3. ett vackert löpsteg
Jag betvivlar starkt att Maffetones princip ger maratontider under tre timmar eller 100 meter under elva sekunder, ens om någon tränar i tjugo år
Nu var ju Maffetone ett exempel som svar på Fia-Lottas fråga om det fanns träningsmetoder där man blev snabbare utan att man tar ut sig.
Men sedan ska man ju också ha klart för sig att det bara är under den första uppbyggnadsfasen ("building the aerobic
Du får väl testa David. Har du inte lyckats på 20 år så gick det inte. Rapportera gärna hur det gick. 😉
Allvarligt talat så tror jag Maffetone (LSD) är bra som grundträning. När man har en riktigt bra grund så kan man ju träna lite intervaller och anna
Börje: Jag har cykel så jag klarar nog 42195 meter på tre timmar utan några större problem.
Då borde du även klara det med MAF puls David.. 😉
Ja, jag klarar det. Frågan är om du kan hänga på?
