Syreskulden, som jag nämner i mitt första inlägg, får alla, mer eller mindre. Det är därför man ff andas häftigare vid avslutad aktivitet, och inte direkt börjar andas normalt.
Jessie. Det tvivlar jag absolut inte på.
Det kan handla om hur vältränad man är alternativt hur fort man springer ;). Därför väljer jag att starta i ett lugnt tempo eller värma upp med annan aktivitet, typ cykling före löpningen.
Jag är inte vältränad, inte snabb och ganska överviktig, och för mig tar det ungefär 1-1,5 km (om jag inte pressar på och jagar tid -då infinner den sig inte alls... *s*). Jag använder uttrycket "andra andningen" eftersom det är så det känns; jag har hitt
Det är ju vad det låter som, helt logiskt! Vad jag tycker är svårt är att "starta" i rätt tempo(efter uppv). Jag tänker på midnattloppet speciellt. Man kan liksom inte luffsa sig varm i 2-3km, eller ja, då blir ju tiden därefter. Jag försöker alltid start
Uppvärmningens syfte är ju att du skall kunna starta i tävlingstempo. Våga värma upp tuffare säger jag i så fall.
Rickard: Har också märkt att starten sätter sin prägel på hela rundan.
Har inte tävlat etc, men ska jag springa några mil endast på kroppsegen energi så startar jag mycket försiktigt, accar under några km till 155 i puls (är 50) och håller mig sedan där
Jonas: jag tror också på hårdare uppvärmning och har experimenterat lite, dock utan superresultat. Då jag har spurtat lite innan och kört upphopp och liknande så har det gått något bättre. Men löpning är så olikt och ska man köra ett pass med högt och jäm
Jag kan också känna så men det släpper efter 10-15min för mig. Men det kan ju bero på min unga ålder.
Visst är det segt i början. Och jag har ändå vad det verkar väldigt snabbt svar på pulsen, iaf "för min ålder".
Senaste vändorna har jag börjat med iFormreceptet, jag går i fem minuter (raskt), innan jag börjar jogga, och kör det som en del av min uppvär
Jag kör också med 5 minuters gång som uppvärmning och det fungerar bra för mig. Visste dock inte att det kallades för iForm-receptet!?!?
