Utanför anlagda ytor såsom vägar, preparerade motionsstigar, torg, gräsmattor..... är terräng för mig.
Jag ser alltså inte ett motionsspår som är preparerat som terräng även om det kan vara väldigt backigt.
Riktig terränglöpning är väl det som en orienterare bedriver, nedfallna träd att krypa under, gyttjediken att försöka ta sig över, att försöka finna smartaste, och snabbaste väg, över mossar och kärr.
Och efter terräng kommer grönområde... eller?
Terräng för mig: Man måste ta hänsyn till underlaget där man befinner sig, och ofta titta nedåt för att inte snubbla, trampa snett eller halka.
Terräng är typ samma sak som "ute i spenaten" alltså?"
Terräng för mig är orörd naturmark eller stigar som inte är iordninggjorda utan bara uppkomna pga frekvent nyttjande av marken längs en sträcka. 🙂
Som t.ex. att följa djurspår.
Då blir det att huka sig, hoppa över hinder och annat annorlunda. (t+)
Det här skulle väl kunna definieras som terräng:
BILD:http://www.kyrkloppet.se/images/032.jpg
Kortet taget under Grangärde Kyrklopp. (Ursäkta LK och Leif_A att jag använder det underbara kortet på er)
Det är kul att springa terräng. Så här glad och ren kan man bli av det: 🙂
BILD:www.funbeat.se/photo.aspx?FileName=38706a0071a344749eaf77ff2c10f21d.jpg&
Verkar vara en svårtillgänglig kyrka!
