Som jag ser det är det till stor del att ha fokus. Att inte tappa koncentrationen på loppet och på att hålla farten. Det är lätt att tappa koncentrationen vid 5-6km på ett millopp!
Håller med många här att om man har spurt förmåga orkar man alltid spurta slutet av loppet,oavset om man är trött. Har den tendensen. Man kan ha olika "växel" till och med och komma tillbaka efter några spurt kamp. 🙂
Nån som har tips om hur man kan förebygga eller undvika illamående efter längre distanser. Sprang för första gången någonsin halvmaradistansen igår och kände mig nästan bakis ett par timmar efteråt - frossa och illamående. Hade svårt att äta...
Har aldri
Äta kolhydrater är inte helt fel men nu kommer snart LCHF-sekten med dödsdomar och fetwa.
Vätska upp ännu mer innan kanske?
Okej, gissar att jag helt enkelt får prova mig fram. Ska erkänna att uppladdningen inte var den bästa... Allt för lite mat och vatten för den distansen. Hoppas bara att det går att få ordning på om man kommer tillrätta med kosten och vätskan. Som jag mådd
Det bästa vore om du vande dig vid distansen. Det låter iaf som om du var ovan att springa så långt. Ett distanspass i veckan som trappas upp till runt 2 timmar i lugn takt så kommer det att kännas bättre sen.
Jag brukr även ha svårt att äta något efter tävling. Lite känsligt med vad jag kan stoppa i mig. Blir någon frukt, bröd brukar funka >.<
Jag får ta tillbaka mitt inlägg ovan om att inte vara trött efter lopp. 😀 Idag sprang jag Stockholm halvmarathon och fick till det klockrent - jag sprang precis så fort jag kunde och var slut när jag kom i mål.
Jag är inte heller speciellt hungrig nu. Å
Appropå krafter till spurten. Ett 5-km-lopp i fredags. Riktigt trött, svag lutning uppför och 10 cm oklippt fuktigt gräs under de sista 30-40 m. Spurten motsvarar 100 m på 14-15 s, en helt OK tid även i helt utvilat skick.
00:03:47 1 km 03:47 min/km 1
