Oj, jag var visst lite sen där, Niclas.
Men hur definierar man återhämtad?
Att vara återhämtad är för mig mer än att kunna gå omkring och prata. Då bör man kunna göra någon slags ansträning. (lite svårt att förklara)
Sen finns det rätt många i eliten som kan ta ut sig helt också. Sven Nylander kräktes väl efter varje lopp t.ex
Hur bra man disponerar loppet handlar väl mycket om erfarenhet och kunskap om sin egen löpning? Jag är relativt färsk i det här med löpning, men ju mer jag tränar och ju mer tävlingar jag är med i, desto bättre blir jag på att uppskatta min egen förmåga o
Oj, trampade jag på en öm tå med dåligt tränad?
Hur trött man än är vid målgång, skall man kunna gå omkring utan problem och prata normalt en kvart efter ett millopp om man är tränad för det.
Ahh, det var där skon klämde, jag anser inte att man behöver vara återhämtad bara för att man kan gå och prata 🙂
Det är känslan i kroppen att man har gjort något bör sitta kvar ett tag iaf.
Edit: Ett tag är åtminstone ett par timmar...
För övrigt att
Tyvärr, tyvärr & tyvärr har jag hittills alltid haft tillräckligt mycket krafter kvar till en rejäl spurt. Ett tydligt tecken på att man inte tagit ut sig särskilt mycket... Men jag är samtidigt inte beredd att lida/plåga mig själv mer än jag gör under et
Niclas, kul att du insåg ironin. Mår man dåligt några timmar efter ett millopp, så är man inte tränad för det. Eller är sjuk/fel uppladdad.
Skulle nog säga dåligt tränad i mitt fall 🙂
Dock sprang jag nog fortare än om jag inte skulle sprungit så jag mådde dåligt efteråt. (vilket jag försökte få fram i mitt första inlägg)
Spurtförmåga har inget med hur trött man är. Det går alltid att spurta om man har den förmågan.
Då är vi kanske överens? 🙂
(Ser att olästa inlägg har orange rand, najs)
