Ett pers är ett pers är ett pers. Det finns inget som heter tidspreskribition.
Men jag har ett fint pers på marathon satt på 80-talet. Då var jag full med ungdomsdoping.
Nu lär det bli mitt första och enda marathon, så det resultatet kan jag väl få gotta mej åt lite...? (2.58)
Annars skulle jag gärna såhär på gamla dagar och helt d
Två olika idrottskarriärer med sina olika rekord. Ungdomsårens idrottande och den nya nu när ungarna börjar sköta sig själva. 🙂
Men tro nu inte att jag inte gillar barn. Det finns många glädjeämnen med barn. De tar studenten och flyttar hemmifrån är tv
Lena: Det där är lite tveeggat - visserligen är det kul att kunna säga att "Jag har 45min som pers på milen" Men samtidigt är det ju tråkigt för en själv att aldrig kunna slå det om man håller på tränar i 60-årsåldern. Jag nöjer mig med årsbästa istället!
Ja, nästan två olika liv.
Olika sorters liv i allafall.
(tonåringar är rätt självgående, mamma hinner springa när hon vill. Och på grund av det jättelånga uppehållet, 20 år, är det riktigt, riktigt kul igen. Och mindre kravfullt.)
Årsbästa tycker jag är mycket mer relevant, men eftersom jag ändå inte har några lysande resultat från ungdomen så spelar det ingen större roll för mig.
Klart att inte lysande resultat från ungdomen är relevanta! Inte det minsta. Bara när man känner ett behov av att skryta lite. Det händer nångång. 😉
Egentligen: resultat och tider spelar väl ingen roll alls egentligen? Huvudsaken är väl ATT man verklige
Ett pers ÄR ett pers ÄR ett pers - det vidhåller jag. Har man t ex sprungit en mil på 45,00 som snabbast, då HAR man ju det! Även om milen så tar 85 minuter idag.
Däremot är det ju helt verkningslöst att jämföra sig själv som 50-åring med sig själv som
När jag blir 50 tänker jag om inte jämföra i alla fall med massa hästlängder slå mitt jag som 20-åring (V). Än så länge ligger min topp vid 34 år, men hoppas på att kunna klå den vid 40.
(I 20-årsåldern tog jag mig nog runt mitt första milspår, och bö
Sprang mina första 10 km vid 44.
