(t+) @ Peter 😀
Mervi -> Enligt mig är det en subjektiv upplevelse av var gränsen går mellan jogg och löpning så den frågan kan du bara själv svara på. Det är inte ens säkert att du tycker att det finns något som heter jogg eller att du själv ägnar dig åt löpning när du
För mig är definitionerna glasklara: Springer gör man när båda fötterna har lämnat marken mellan stegen. Jogga kan man göra trots att man alltid har en fot i backen, t.ex. jogg på stället. Löpning är definitivt att hålla båda fötterna i luften. Alltså: Lö
Vissa kloka åsikter framkommer här ovan. Utan att gå och pejla i de andra (länkade) trådarna så kan man säga: det vi främst är intresserade av, om man bortser från faktorn att mäta sig med andra, och vad man kallar sig själv, är hur snabbt vi springer, oc
@Kenneth E: "För mig är definitionerna glasklara: Springer gör man när båda fötterna har lämnat marken mellan stegen. Jogga kan man göra trots att man alltid har en fot i backen, t.ex. jogg på stället."
Tyvärr har du i sak fel. Så länge du alltid har en
Jag tror att andemeningen i det jag försöker få fram kommer fram bra i det Lars säger här ovan:
"Skillnaden är att du ägnar dig åt löpning när du känner dig som en löpare och jogging när du känner dig som en joggare. Jag har sett väldigt långsamma löpare
Joggare undrar vad som egentligen skiljer joggning från löpning, medan löpare hittar på fåniga dikotomier för att skilja sig själva från joggarna. Eller?
Nånting sånt, ja...
Nånting sånt, ja...
Det här tycker jag är högintressant fortfarande. Därav ett långt inlägg:
Anders: Inställning kommer hand i hand med insikt. Att bli medveten om att jogg, löpning (och springning) bara är en subjektiv mental konstruktion. Efter det att personen nått insik
