Hej alla härliga funbeatare!
Jag står inför att springa min första mara i New York nu den 7e november. Ska bli helt sagolikt. Är grymt laddad.
Förra året sprang jag Lidingöloppet på dryga 2:28 och har detta året fått bättre kontinuitet i träningen och fåt
McMillan visar vad som är teoretiskt möjligt om du är fulllständigt långpass- och fartuthållighetstränad efter din snabbhet. Studenternas tabell visar vad man typiskt hamnar på.
Och så tycker jag att din tankegång låter fullt rimlig - under 3:20 är en b
Nu beror det ju på vilken uthållighetsprofil man har, men generellt skulle jag säga att Studenternas stämmer ganska bra, medan McMillian förutsätter att man har bättre uthållighet än snabbhet.
Jag sprang en halvmara på knappa 1:30 en dryg månad innan en mara och kom in på 3:16:någonting. Hade sköt mina långpass rätt bra.
Ha det så jäkla kul!
Det viktigaste för mig i min första mara var att lita på mig själv. Det är jag som ska springa, inte någon som sitter hemma med ett excel-ark.
Jag hade sprungit en halvmara på 1:26 en dryg månad innan och tänkte vid start att 3.10-3.15 var rimligt. Men n
@Oscar: (t+)
Tack för alla kloka svar. Min idé är att med hjälp av gps (som ju inte är så pålitlig i stadsmiljö) samt ett mellantidsarmband hålla kontrollfreaket i mig stången för att sen vad det lider (typ efter 32 k) känna efter hur benen kan tänkas reagera på en fa
Jag uppfattar Studenternas som rätt skev, enligt den skulle jag inte ha klarat LL så pass bra som jag gjorde, medan jag kände att jag låg lite under min förmåga snarare - så långt jag öht _kan_ tolka den - den överdriver betydelsen av att springa fort på
Den är väl baserad på empririsk afakta på unga studenter som inte har tålamod att träna långpass helt enkelt 🙂
Jag har samma känsla som Ling-Ling. Studenternas stämmer inte alls på mig iallafall.
Kollade nyss på McMillan, och den stämmer nästan irriterande bra!
Fast jag antar att det är olika för olika personer.
