Och en gång till: Lugna fina långpass gör underverk, eller???
Läs den högintressanta tråden om Maffetone - http://www.funbeat.se/discussion/show.aspx?ThreadID=510195 - om du inte har gjort det redan. Meningarna går som vanligt isär men allt är synnerligge
Jag älskar att springa fort så att det riktigt brinner i bröstet av syrebrist, jag blir helt sjukt endorfinhög - efteråt. 🙂
Åtmindtone är det så för mig när jag tränar; att om jag "bara" tränar pass där jag springer lite längre i ett skönt tempo så når jag bara en viss nivå i mitt löpande. Jag kan inte springa så där väldigt mycket fortare på tävling än jag uppnått på träning.
Mycket hänger på att man känner sin kropp och sin kapacitet (eller skiter fullständigt i den) så att man vågar ligga på gränsen och dra över den mot slutet.
En stor skillnad mellan oss hobbyjoggare (ta åt er ni som vill ;)) och eliten är att de har lagt ner en hel del jobb på att lära sig att stå ut med mjölksyra upp över öronen. Att de står ut, betyder inte att de mår bra ev det, därav så är det till exempel
Om du menar lyllo alla som kan spy av att kuta snabbt så är jag inte ett dugg avundsjuk. Har kräkfobi och verkligen ingen lust att spy efter avslutat lopp (eller under loppet heller för den delen).
Nä, då är jag hellre långsam och får behålla min middag/
Att ta ut sig FÖR mycket handlar väl om att man är mer envis än vad som är nyttigt för kroppen? Att ge allt och lite exta är ett bra sätt att bygga upp kroppen, men att ta ut sig totalt ska man bara göra nån enstaka gång då och då...
