Tack för påminnelsen elly! Det har jag också lärt mig: ta gärna sällskap av en erfaren löpare vid din första halvmara; hon tipsade om vad jag skulle lägga i min plastpåse att ha efter målgång. En torr tröja, sandaler, coca-cola. Gissa om allt var guld vär
Kul att läsa. Jo, jag har förstås också lärt mig mer om hur jag ska lägga upp lopp, vilka distanser jag gillar och såna saker.
En sak som jag undrar: Kan ni tillämpa era lärdomar och insikter inom andra områden också? Främst sånt som att inte ge upp, or
Varje gång jag springer ett lopp, lär jag mig alltid något nytt. Nu i GBG-varvet, så lärde jag mig att jag hatar löpning i 21 km. Sen lärde jag mig efter målgången att jag älskar löpning igen. Helt otroligt.
http://www.runandreasrun.se - Frihet är att springa
Det där känner jag igen. 🙂
🙂
"Men jag upptäckte att energin från en jublande sex-årings high-five räcker för att driva en kraftigt nerkyld maraton-löpare ytterligare en halv kilometer framåt. Och som tur var fanns det hyfsat gott om jublande sex-åringar."
Stockholm maraton 2012, htt
Nä, numera bryter jag inte vid sådana trivialiteter som en lättare skada. Får man ont i ett ben så går det ju att hoppa på det andra. Mina lopp är långa så det har hänt att jag fått plåga mig igenom uppemot 8 mil med extrem smärta. Kvinnor som genomgått k
Ok, då hade jag fel om dig Micke. 🙂
Ingmari: jag tillämpar snarare mina lärdommar från livet i löpningen. Det har varit värre... bara att jobba på så kommer jag i mål osv...
Ödmjukhet! 😉
