Håller med Peter tidigare i tråden om att det är nog inte brist på luftutbyte det handlar om. Dvs jag tror inte på att du skulle kunna få brist på syre (eller ännu mindre på CO2) genom löpning, annat än på väldigt hög höjd. Begränsningen ligger i hur myck
Jag tror jag kan sammanfatta ovanstående med: slappna av! Slappna av så mycket det går, tänk inte på löpning alls. Tänk på marginalskatten eller det vackra vädret och spring lugnt.
Sånt som den där UNT-artikeln ska man nog se mer som klassisk hälsokost/homeopati/nya vågen-reklam för feelgood-konsumenter än som beprövad vetenskap för idrottare.
"Brist på koldioxid? Hmmm, hur tänker du nu?"
Jo när man drar in luft ytligt med bröstet så är det svårt att andas ut riktigt. Det innebär att du sedan drar in mycket luft igen men får återigen svårt att andas ut riktigt. Det skapar ett underskott av kol
Jag skulle säga överskott av CO2 då det är något du bör ventilera ut.
Om man springer snabba intervaller och bröstkorgandas blir det nog väldigt obehagligt, troligtvis går man över att ventilera sig ganska så bra efter ett par månaders träning med interv
"Jo när man drar in luft ytligt med bröstet så är det svårt att andas ut riktigt. Det innebär att du sedan drar in mycket luft igen men får återigen svårt att andas ut riktigt. Det skapar ett underskott av koldioxid i kroppen vilket ställer till det rejäl
Mitt bästa tips är... JAZZHANDS! 😀
Löser upp en massa spänningar i kroppen och går att utföra springandes.
Ha kul där ute! 🙂
Exakt Anders, andas-i-påsen syndromet är vad som kan lösa problemet. Menar vi inte samma sak?
Jonas, du skriver om hyperventilering. Christoffer och Anders skriver om motsatsen.
Ser ut som TS brottas med extremerna, dvs andningen räcker inte vid ökat syrebehov och försöks kompenserat med hyperventilering. Att bara inte tänka på det hjälper tyvärr
Fast Elly, jag har svårt att tro att begränsnignen ligger i andningen. Nog mer (o det är kanske det du menar?), att andningen går i taket som stressreaktion vid ovan ansträngning?
