<<jag sysslar med forspaddling, klättring, downhill...tre fina sporter där dom som utövar dom är trevliga och hälsar på alla, trackar inte ner på folk för att dom har "fel utrustning"<<
Om jag kör downhill och någon i sällskapet fick för sig att åka utan
Hej hej vink vink
Hälsa på och till slut är det någon som hälsar tillbaka.
Finns de som inte vill, de som inte orkar eller de som inte såg hälsningen.
Vissa blir ju sura över att man är glad när man möter dem, inte slutar jag vara glad för det.
Man får också lära sig att titta noga på vänsterhanden på den man hälsar på, ofta rör sig ett par fingrar ett par cm - tog ett tag innan jag insåg att många hälsar lite blygsamt...
Eller så rörde de bara på fingrarna... (H)
1. i stockholm möter man lite för många cyklister för att hälsa på alla hela tiden, det blir väldigt tröttsamt 🙂
2. ligger man i hög hastighet är det mer fokus på att undvika fotgängare i cykelbanan, hundar, barnvagnar osv osv när det kommer mötande cyk
2:an låter lite sådär Theo ... får tänke om där lite tycker jag 😉
Vid "hög" hastighet undviker jag cykelbanor med barnvagnar
Jag tycker dom flesta jag möter i mina trakter hälsar vänligt med en nick eller vink. Det finns en kille på en fin och dyr cykel som aldrig gör det men jag tror han tar sig själv på allra största allvar och då gör jag också det.
Sedan finns det en cyklis
Bara att haka på!
Josefin, ha som vana att regelbundet och ofta se dig omkring när du cyklar, och använd också hörseln. Då slipper man oönskade överraskningar! 😀
