När jag är ute på racern hälsar jag och även på mötande på citybikes, cykelkorgar m m om de är ute på landsvägen. Hälsningen är för det mesta inte "full honnör", kan inte påstå att jag alltid gillar att släppa styret, men ett leende, en nick, vifta lite m
Josefin,
Din ljudlöse nemesis kanske helt enkelt följer den här regeln?
Jag tror det var exakt den regeln han följde, och då framförallt dess förlängning, nämligen att: "if you are suffering such that your breathing begins to adversely effect the enjoyment of the other riders in the bunch, you are to summarily sit up and allo
Jag vet inte var du har varit Lingling, men inte farao skulle jag orka hälsa på de hundratals personer eller så som jag möter på en normal miltur. Skulle jag göra det skulle det inte kännas så värst personligt eller trevligt ändå, bara något man gör på ru
Jag blev hejad på av en raggare i sin raggarbil. Han hötte med näven, måste ju betyda hej?
Själv så tycker jag att mötande cyklister är väldigt trevliga.
Oftast så orkar de väl inte vinka med hela handen, tycker mest de vinkar med långfingret.
Skitsamma, bara dom hälsar så är jag nöjd.
Jag mötte definitivt inga hundratals personer. Det var väldigt folktomt, särskilt i början, kan ha berott på att jag stack ut strax efter klockan sex annandag påsk.
Sista biten, på väg tillbaka vid åttatiden, så möte jag kanske ett tjog, hopräknat hundra
Jag har varit på cykeltävlingar under helgen. Det är för hemskt att inte alla hälsade på alla varven under fyra dagar. Jag var ju faktiskt publik och hade åkt dit för att just dom skulle hälsa.
Dem kände nog igen dig!
& jag har bott rätt många år av mitt liv i 08, och ofta konstaterat att i vanliga livet, när man t ex åker med tunnelbanan m m är det ingen som orkar hälsa på, "se" alla de möter, man skärmar av väldigt mycket brus.
Det blir helt enkelt en vana som sträck
