Eller lyckas hela vägen fram till mållinjen 🙂
Själv tar jag energi på träning och lopp av två enkla skäl:
* På maraton vill jag att mitt muskelglykogen skall räcka längre så jag kan springa i ett högre tempo längre
* Jag vill undvika att mitt blodsocker dippar så att hjärnan börjar tycka livet är sk
Ok....sååååå som en sammanfattning innan tråden blir helt OT så kan man säga att vi helt enkelt inte hinner tillgodogöra oss samma mängd energi i form av kolhydrater som vi gör av med, oavsett hur mycket vi trycker i oss samtidigt som vi springer?
Låter som en korrekt sammanfattning.
Rent teoretiskt kanske man kunde koppla dropp med sockerlösning rätt in i blodbanan så att man tillför samma energimängd som man förbrukar i kolhydrater och då borde man väl kunna nå ett jämviktsläge på muskelglykogen
Peter P: Du kan inte infusera tillräckligt för att kompensera glykogenförbrukningen. Glykogen och glukos är inte heller riktigt samma sak.
De "blodsockerdipparna" du försöker undvika under träning är nog btw ett av de större träningsstumulina med just lå
Hjärnglykogen. Dagens ord. Nu vet jag vad jag ska skylla på om jag blir gnällig efter +48h i A1.
Visst är det så M F,men jag föredrar att ha det trevligt på träningspassen och jag tar bara energi då jag riskerar att gå riktigt låg.
Hjärnglykogen?? det finns inget sådant. Och det behövs inte mycket eftersom 70% av den energin hjärnan förbrukar är fett.
Kroppen klarar att hålla en väldigt hög ansträngningsnivå på nästintill ren fettförbränning och den har fått tränat på detta. Så a
Ett annat dagens ord: Hjärnbrist!
Eller bara brist..på nåt.
