Jonas - intressant! Stämmer nog rätt bra. Det är nog vanligt att man ökar på matmängden när man börjar träna.
Jag håller med.
Tror att det handlar om vilken inställning man har. Tränar man bara för att få äta tror jag inte att man är lika motiverad än om man tränar för att må bra/bli bättre/ha roligt.
Vissa (ex min mor) faller alltid för olika "mirakelmetoder"
Håller med Jonas hær. Det ær ungefør de fællorna man støter, på tycker jag.
Mat som ingen annan ser att man stoppar i sig kan inte kroppen tillgodose sig...
David, det är väl bara att fylla fickorna med mat och äta samtidigt som man cyklar?
Jag tränar för att må bra och för att jag lyckats hitta träningsformer som jag tycker om.
När jag tränar så känner jag bättre vad min kropp vill ha.
Ett fånigt men sant exempel: Jag är helt tokig i kaffe. Jag dricker glatt så mycket att kroppen klagar oc
Jag har aldrig haft problem med vikten och jag väger detsamma som jag vägde när jag var 15 år (+-2 kg).
En sak som jag har märkt är att när jag äter något onyttigt så blir jag nöjd fortare än de som har viktproblem. Ex. jag är godissugen och köper 3 cho
Jag inbillar mig, grovt tillhöftat, att samma gen får någon till syvene og sist att cykla till Mount Everest, bestiga det och cykla hem. Dvs till saken att man disponerar suget på olika sätt.
Samma gen, olika laster. 😀
"Vi kanske har olika känsliga belöningscentra i hjärnan (vild spekulation)?"
det är bevisat att man är det
stört skillnad är det för dom som är beroende
det var typ nått att dom(vi) som är beroende har lägre halter av ett visst ämne i hjärnan ett må bra
