Tid är nog ett bra tänk i det här fallet. Just när det gäller maratonträning har jag lärt mig att man bör ha som riktvärde att långpassen ska vara så länge som jag räknar med att behöva springa en mara på tävling. Siktar man på tre timmar på maran ska lån
Det där med tiden har garanterat med återhämtning att göra. Jag tror att man utvecklas bättre av att köra ett långpass på mindre än tre timmar och orka med ett kvalitetspass + några distanspass per vecka än att köra ett långpass och tvingas vila resten av
Om ambitionen bara är att genomföra en mara strax under 6h så tar jag ett udda förslag:
Träna ingenting! (t+)
Då riskerar du inte att bli skadad under träningen.
En gång för många år sedan tog jag över en skadad kamrats nummerlapp till gbg-varvet genom e
Det tycker jag var en tråkig inställning. Nästa steg är väl att köpa en marathonmedalj från nån som sprungit...
Nåja, han sprang ju faktiskt en halvmara, det kan man inte ta ifrån honom
Tja - under studentåren kommer man undan med mycket utan träning. Konstigt nog förändras detta med åren 😉
Peter, du missförstod. Jag menar att satsa på att inte träna utan bara klara sig runt en mara vad är det för vits med det? Det är ju det han föreslår att Fny ska göra!
A. Ha.
Då är jag med
Ett förtydligande: Mitt inlägg bör läsas med betoning på första ordet:
OM ambitionen bara är att genomföra en mara strax under 6h så....
Sedan kommer ett förslag, men det innebär inte att det skulle vara en rekommendation.
Min rekommendation skulle nog
>Så kan nog vederbörande känna sig mer stolt över sin prestation efteråt.
Mer stolt?
Så man ska vara mindre stolt om man klarar maran på strax under 6 timmar då?
