Berit, det låter lysande. En skos liv behöver aldrig ta slut. Får jag vara med?
Det finns säkert en rad nya tänkbara liv för skorna efter de är slut: som konst i form av foton eller installationer, vägvisare till startplatser...
Jag såg förresten nyligen att man samlade in skor till afrika - om dom inte är helt utslitna kanske dom kan komma på snabba fötter till slut 🙂
Christer: Då kunde man kanske sätta på en sändare och följa upp hur snabbt och långt de där långsamma skorna verkligen kan röra på sig.
Men kanske ändå inte. Det känns ganska bra att skylla på skorna när min kroppen inte räcker till.
Efter sex timmar i hällande regn på en röd kolstybbsbana så slängde jag faktiskt mina favorit-Asics.
Min löparkarriär är så kort att jag inte har hunnit slita ut några skor ännu (H)
Då den dagen kommer tror jag att löparskorna får jobba vidare i form av fritidsskor tills det småningom blir dags för soptunnan...
En passande lucka idag...jag hade städning i skogarderoben och kastade idag två par löparskor. Det ena paret var mina "rekordskor" från halvmaran i Graz. Känns lite vemodigt. Så nu har jag bara 11 par löpardojjer....
Oj, min mamma får alla mina och syrrans gamla löparskor när vi tröttnat på dem. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att de är utslitna. Detta har lett till att mamma är förmodligen den pensionären i Sverige som har flest och dyrast löparskor att använda
Vaaaa??????
Slänga persdojor?!?!?
Sånt gör man bara inte... *ryser*
Med i graven ska dom!
Och jag skriver ner Erik Lundqvist som första potentiella offer, förlåt kund, till min och Petteris nya skobronsningsfirma. Special offer, just for you, Erik! Betala för två skor och få den tredje i samma par gratis. 🙂
Felet är nog bara att Erik har lagt löpningen på hyllan, eller snarare i kökssoffan. Han är en Fd storlöpare 🙂
Nu snöar det i Dalarna. Inte i Gävle också va? Bore cup i snö, ryser....
