Jag tror det är en urdrift. Att vi vill röra oss mot solen, mot ljuset och värmen.
Richard är kung i baren.
Näe, sitter man i baren och surfar är man patetisk. Men jag kom till jobbet med träskor idag upptäckte jag innan jag blev hemkörd men det är en annan historia.
Med solen i ögonen har man skuggorna bakom sej trots allt.
Om någon ber mig snurra så snurrar jag åt höger och jag springer mina rundor medsols nästan jämt. Jag är visst inte riktigt som alla andra.
Ultralöpning på 400 metersbana vet jag ingenting om. Jag har bara sprungit på 386,93 meters. Och på 545 meters. Och inte någon gång har jag fått byta håll. Och jag som till och med tränade på det, för säkerhets skull...
Det är bara att fortsätta medurs Allie. Jag springer ofta så och tycker det är skönt när solen värmer ryggen.
(t+)
"Med solen i ögonen har man skuggorna bakom sej trots allt."
(t+)
Jag springer tydligen moturs. Hade aldrig reflekterat över det innan, men att jag springer moturs beror till största del att man bäst och jobbigast uppförsbackar då. Ska nog springa någon
Hmm.
Aldrig tänkt på det men inser nu att jag sprungit motsols
de flesta gångerna på bana.
Och gått motsols när jag tränat runt Säbysjön...
Röda hållet på Värsnäs elspår går motsols,
och var till för bara några år sedan den enda.
Det blåa spåret, (de
ja har altid sprungit/gått motsols tills min pappa sa att det är mycket lättare att springa medsols så nu springer jag bara medsols. lättare eller svårare vette tusan
På löparbana springer jag oftast intervaller moturs (medurs någon enstaka gång om jag är i stort sett ensam i friidrottshallen) medan jag joggar medurs där (möta eventuella intervall-löpare = lättare att se när man ska flytta sig ur vägen). Mina löp- och
