Jakt som evolutionär faktor handlar om att skaffa mat enkelt, inte om att några i gruppen helt utmattade har fått tag på mat flera mil hemifrån ...
Bramble och Liebermans artikel i Nature från 2004 finns här: http://www.trtreads.org/uploads/Bramble_and_Lieberman_Nature_2010.pdf
Scrolla ned till "Evolutionary hypotheses" (sid 6 i PDF:en) och läs därifrån.
med förr i tiden menade jag människan innan jordbruket, efter jordbruket hade människan inget behov att röra sig långa distanser.
Fast när vi talar om utmattningsjakt ur ett evolutionärt perspektiv då handlar det inte om sådana nymodigheter som jordbruk utan om tiden innan vi hominider kommit på sådana redskap som spjut, fällor och snaror.
I vilket fall som helst kan jag garantera att ingen av snubbarna på bilden har idkat jordbruk..
Bra skrivit Tomas!
Det är egentligen ointressant om människan kan springa snabbare än en häst eller längre än gaffelantilop. Det intressanta är att vi är bland dom bästa djuren i världen på att springa väldigt långt i relativt hög hastighet. Det är inte
En annan sak man ska tänka på är att människan som jägare och samlare lever i grupp men evolutionen verkar på individer och deras ärftliga egenskaper. Individens förmåga att skaffa föda leder inte direkt till evolutionär framgång, utan det är snarare indi
En evolutionsbiolog skulle nu invända att det inte alls är givet att en egenskap som uppfattas som fördelaktig i ett visst syfte har utvecklats fram av just det syftet, därav kritiken.
Vi kanske blev bra på att springa för att undvika att bli uppätna.
Många bäckar är små...
